Etiketter

söndag 5 april 2015

JA eller NEJ till transplantation

Problemställning:
Varje människa är en integrerad helhet som består av kropp och själ. Död är inskrivet i människans öde samtidigt som en hjärttransplantation eller njurtransplantation ofta det enda sättet att rädda människans liv. 

Fakta/ info/ statistik:
Fascination för transplantation har funnits sedan urminnes tider. Spår av detta kan man hitta i den egyptisk mytologi i myten om Isis och Osiris. Myten berättar om Seth som hade dödat sin bror Osiris och styckade hans kropp i 14 delar och kastade över hela Egypten. Isis, Osiris fru, hittade alla kroppsbitar utom fallos men den gjorde hon av lera och lagade Osiris. Efter välsignelse blev Osiris kropp levande och välfungerande igen. Intressant ur transplantationsvinkel är att Isis på alla målningar och tryck håller i handen en Ankh- kors som är symbol för livet.

Det finns två typer av organdonation, en vävnadstransplantation som innebär att man tar celler, vävnader eller dubbla organ från en levande donator, för att rädda liv och en organdonation efter total hjärninfarkt. Enligt svensk lag är total hjärninfarkt ett kriterium som motsvarar dödsbegrepp. Det innebär att en människa är död när hjärnans alla funktioner totalt och definitivt har tagit slut på grund av att blodcirkulationen till hjärnan helt har upphört.

Varje år genomförs i Sverige omkring 700 organtransplantationer och ca 1000 vävnadstransplantationer. I Sverige dör årligen ca 300 människor som är lämpliga för donation, men endast ca 150 av dem kan blir donatorer. De organ som kan transplanteras är hjärta, lungor, lever, njure, tunntarm och bukspottskörtel. Vävnader som transplanteras är främst hornhinnor och hjärtklaffar men också hud, hörselben och benvävnad. 

För och mot:
Transplantation är den grenen i medicin som kännetecknas av snabb utveckling.  För att finna svaren på de flesta frågor som mänskligheten ställer sig om det gäller transplantationer och oro kring ”riktiga döden” samt hur den påverkar den andliga och etiska oftast behöver vi leta svar bland religiösa ledare och filosofer som alla utan några få accepterar transplantationer, under förutsättning av den absoluta respekten för den mänskliga kroppen och livet från befruktningen till den naturliga döden.

En del människor som är emot är jätteoroliga för att man inte ska vara ”riktigt död” när organen opereras ut. Man hör ju ibland skräckhistorier om folk i agoni som verkar vara helt döda som vaknar upp efter några dagar för att senare återhämta sig. 

Risk att människokroppen kan bli föremål för handel, är en av det viktigaste dilemma i talet om transplantation. Flera gånger kan man höra om människor med ekonomiska problem som säljer njure på svarta marknaden trotts jätte stora faran att drabbas av allvarliga medicinska komplikationer eller om att man kidnappas för att sedan vakna någonstans utan njure. 

Ett dilemma uppstår när man tänker på att organ och vävnader från en död människa kan hjälpa upp till tio andra personer alltså kunna rädda dem från att dö och ge dem ett längre liv. Just därför är det viktigt att m man vill bli en donator så gör man ett aktiv val och anmäler sig till donationsregistret. Viktigt är att veta att man kan ändra sitt beslut när man vill och att sjukvården tar själv reda på hur man har svarat. Om man inte har svarat alls utgår lagen från att man har svarat JA om inte närstående förbjuder ingreppet. 

Etiska modeller: 
Kunskap om transplantation i vårt samhälle är relativt låg. Transplantationer väcker fortfarande många känslor och tvivel samtidigt som en hjärttransplantation eller njurtransplantation ofta det enda sättet att rädda människans liv. 

Det är svårt att förutse vilket beslut man fattar när man står inför ett sådant dilemma. Att skapa sig kunskap och fundera över om man vill bli donator eller inte borde var och en kunna bestämma i lugn och ro utan att bli situation eller tidspressad. Närstående till en som blev död befinner sig i ett chockat tillstånd. 

Beslut som fattas i en så kallat situationsetik om att läkarna får operera ut organen eller inte är mycket svåra inte bara därför att man har precis förlorat någon utan att man måste leva med detta beslut resten av sitt liv. 

Sammanfattning:
Folk sparar de välfungerande delar av trasiga bilar, klockor och olika andra mekanismer för att sedan använda dem som reservdelar till andra mindre skadade bilar, klockor och mm. Många känslosamma etiska frågor uppkommer när man pratar om att överföras denna erfarenhet till människor, dessutom skulle jag vilja påpeka att det mänskliga livet kan förlängas, men du kan inte rädda från döden.

Jag har inte bestämt mig än om jag är för eller emot organdonation efter döden, men just nu tror jag att jag har ingenting emot vävnadstransplantationen så längre kommer det inte negativt påverka min egen hälsa. 

Källor:







Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)